Ofta när föräldrar har fått sina placeringserbjudanden och det är dags för dem att fatta beslut om vilken förskola de ska tacka ja till ringer de till oss och ställer frågor kring vår verksamhet. Det är frågor om öppettider, om utevistelse, om vilken inriktning vi har och om barnet kan få gå på samma avdelning som grannens barn? Frågor om det mesta alltså.
Den senaste tiden har jag tagit emot frågor kring genus. Det är nytt!
förälder - Jo jag undrar om ni arbetar genusinriktat?
jag - Hur tänker du då?
förälder - jo alltså om ni jobbar för att flickorna ska få samma möjligheter som pojkar och så?
jag - Hmm.. Jag hoppas det, men vi har inte arbetat med genusfrågor så värst länge och vi kan inte så mycket ännu.
förälder - är ni könsneutrala?
jag - Jag... alltså.. det är svårt att svara på... nej, vi... kan man vara det?
förälder - Nej. Men det har alla förskolor svarat ja på hittills. Det var skönt att höra att ni inte tror att man kan vara könsneutral.
För det tror jag inte att man kan och senaste tidens läsning och föreläsningar har gjort mig mer övertygad än tidigare att man inte kan agera könsneutralt.
Däremot tror jag att man kan vara könsmedveten och lära sig handla på olika sätt utifrån vad man läser in i olika situationer. Det handla om att medvetandegöra och synliggöra. I förskolan gör vi det oftast med pedagogisk dokumentation. Det tror jag att vi måste göra även vad gäller genus och kön, och vi måste börja med oss själva och våra egna föreställningar. Jag tänker att jag ska börja med materialet och miljön på förskolan. Det känns spännande och svårt, nästan lite läskigt.
Läs även andra bloggares åsikter om förskola, reflektion, yrkesrollen, genus, kön
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inlägg
4 kommentarer:
Jag är superintresserad av detta ämne och håller precis på att skriva klart mitt examensarbete om hur pedagoger använder litteraturen för att arbeta med genusfrågan. Tyvärr har det visat sig att litteraturen är ett bortglömt medel där. Bland annat har jag räknat böcker på olika avdelningar och sett att 65% av alla böcker har en pojke i huvudrollen. Jag menar inte att det löser alla problem att ha lika många böcker med pojkar och flickor i huvudrollen men det är ett steg på vägen. Det är dessutom väldigt viktigt vilken bild böckerna ger av flickor och pojkar.
Sen till kommentaren "jo alltså om ni jobbar för att flickorna ska få samma möjligheter som pojkar och så?"
Det är minst lika viktigt att pojkarna får samma möjligheter som flickorna, även pojkar vinner på att arbeta genusmedvetet.
Men viktigast av allt är att jobba "INDIVIDmedvetet" det är farligt att säga att alla flickor behöver stöd för att bli starkare och alla pojkar behöver bli bättre på att visa känslor och kommunicera. Se varje barn som en individ och ge just det barnet vad det behöver oavsett kön.
Talutrymmet är något som alltid fångar mig när man tar upp frågan.
Inte enbart en genusfråga men ofta så tillåter vi grabbarna att bullra lite mer, kladda lite mer och vara lite vingligare i kroppen medan vi förväntar oss att flickorna ska ha en motorik som gör att de kan sitta fint vid bordet och vänta på sin tur.
Dessutom har ajg genom åren tyvärr märkt att det är lätt att falla när man talar med föräldrar.Man välkomnar dem med "o, har mamma gjort så fina flätor på dig" om det är en flicka och wow. Vilka coola brallor du har. Du ser ju ut som pappa" till killarna.Snacka om att cementera könsroller.
Jätteviktiga frågor att fundera kring.
Jo det är viktiga frågor och jag tror man måste börja där man är själv och fundera ut vad man faktiskt tänker.
Själv har jag ju just kommit fram till att jag ska försöka jobba med mindre könade material i framtiden och nu måste jag fundera på vad som är just "okönade" material.
Hej!
Spännande fråga. Jag har själv en pojke och en flicka och har tänkt mycket på hur jag behandlar dem just med tanke på deras kön. Flickan får vara stark och snabb och pojken får bära paljettklänning till dagis. Och ombytt också förstås.
Men sedan tycker jag också att det är viktigt att pojkar och flickor ÄR olika. Ibland drar denna genusdebatt så långa växlar att barnen tenderar att bli könlösa, vilket för mig är konstigt. Däremot ska alla oavsett kön ha samma förutsättningar i livet.
/Linda
Skicka en kommentar