Det är en historia för sig det här med vikarier. Det finns fantastiska människor som bemöter barnen så fint och bra att man nästan känner sorg över att de inte är kollegor. Sedan finns det monstervikarier som skriker åt barnen, som bara står som om de var upphängda och nedsläppta, som inte reagerar när barnen slåss eller är ledsna.
Jag har själv varit vikarie och jag vet hur det kan vara att komma ny till en förskola där ingen presenterar sig och där man bara får göra "skittråkiga saker" men jag förstår faktiskt inte attityden som förekommer hos vikarier.
Till exempel förstår jag inte vikarier som:
- har med sig mobiltelefonen och svarar och pratar i fem-tio minuter med en kompis om vad som helst
- inte frågar om det är saker de undrar över
- som skäller på barn de inte känner
- som inte tycker att de är därför att torka bord eller plocka undan
- som när de är i barngruppen, plötsligt bara har försvunnit och gått på toaletten utan att säga till någon att de går.
- som säger till föräldrar att deras barn varit stygga mot den och den
Idag har jag haft vikarie, det var okej. Den andra vikarien jag skulle haft dök aldrig upp, ett missförstånd som löste sig framåt eftermiddagen men jag är i kväll gristrött och lite sur. Barnen har haft kvalitet på barnpassningen en dag som denna men inte mycket mer.
Läs även andra bloggares åsikter om barn, dagis, förskola, förskollärare, kollegor, stress, vikarier, yrkesrollen
Inlägg
12 kommentarer:
Vi pedagoger ska hålla samman =)
Tack för titten hos mig.
På återläsande!
jag insåg nog inte hur föräldrar ser på vikarier förrns jag mötte den första vikarien på min dotters förskola. Hon var väl trevlig men verkade inte ha helt koll på saker och ting vilket gjorde mig lite nervös- vill ju inte lämna min guldklimp till vem som helst!
Jag tror att det är en bra erfarenhet dock, så man vet vad man kan kräva av vikarier i framtiden. Har för övrigt själv arbetat som vikarie under två år och lärde mig oerhört mycket då. och var väldigt populär hos barn, föräldrar och personal, vilket gör mig extra nöjd ;D
Jag har också jobbat mycket som vikarie och det är nog definitivt en fråga om erfarenhet och mognad.
Däremot så har vi sällan eller aldrig haft vikarier när jag har jobbat de senaste åren eftersom man inte riktigt vet vem man får.
Vi försöker alltid lösa det över huset och det brukar funka. Häromsistens var det så många som 6 personal sjuka under två dagar och det funkade fint.
Men jag håller med, vikarier kan vara riktigt knepiga. Tipset är att ta mobilnumret till dom du faktiskt gillar och ringa dom själv när ni behöver, så att du vet att du får nån du träffat och som är bra.
Håller med fullständigt med dig om vad vikarier INTE bör göra.
Ibland är vi kanske lite otydliga med vad vi vill att de ska göra men många saker tycker man är självklart och det är ju bättre att fråga en gång extra.
Vi har inte heller haft så mycket vikarier de senaste gångerna, 9 av 10 gånger löser man det i huset.
Min tips är att försöka "skola in" vikarie 1-2 dagar när all personal är på plats, då är mycket lättare att visa/förklara dem vad är det som gäller som regler och rutiner utan att barnen blir drabbade.Är mycket svårare att göra det när det redan 1-2 av dem ordinarie personal saknas att förklara och dela ut uppgifter som skall göras, plus dem egna arbetsuppgifter som skall utföras, ni vet det själva. Ja,det blir en fråga om kostnad,att betala någon för den inskolning ,när egentligen inte riktigt behövs , men man tjänar i längden. Vi känner igen problemet med vikarie.Plus att det är en annan historia varför och hur det är acceptabelt att ha fortfarande personer i det här branschen som jobbar utan att ha någon tillämplig utbildning överhuvudtaget ?!
Tack för kommentarer!
Elina vi försöker lösa det så att vikarien inte sköter föräldrakontakten. Vi ändrar om våra scheman så att det ska finnas ordinarie personal från morgon till kväll och att vikarier går mellantider. Det har fungerat ganska bra hittills sedan är det skillnad med långtidsvikariat på någon månad kanske.
Sunkmamman: vi löser också situationen oftast inom huset men ibland går det inte och vi har en vikarielista som vi ringer från men hos os är systemet så att administratören ringer in vikarier. Inte vi, men visst ger vi tips och feedback på vilka vikarier som fungerar eller inte.
Linda: Ja vi är nog otydliga många gånger. Vi försöker att "ge order" men faktiskt det tycks inte hjälpa ibland...
anonym:
Det är ju absolut en tanke att skola in vikarien, men jag har svårt att tro att det skulle fungera för vi är en mycket stor enhet på 22 avdelningar och det strömmar igenom ganska många vikarier på ett år.
Jag tror att det skulle vara förödande ekonomiskt.
Jag håller med dig att kanske är inte det lättaste att göra i en så stor enhet som du beskriver,men de flesta förskolor i Sverige har 3-5 avdelningar , det borde inte finnas så stora problem med en sådant inskolning.Det är klart att det beror mycket på hur behovet ser ut,oavsett att det handlar om en stor eller liten förskola. Behöver man vikarie på avdelningen 2 dagar i månaden eller 2 veckor i månaden? Då tacklar man problemet olika,det är klart. Glöm inte att första i rad som blir utbrända är de som jobbar i stora verksamheter som du.Någonstans måste man börja stå på sig. Jag kom med detta ide efter har jobbat på en förskola med 7 avdelningar och efter 11 år som manager inom logistik branschen och i multinationella firmor.Och jag var chockad att man accepterar som vikarie vem som helst,bara man har inte något brottsregister . Jag lovar dig, detta är otänkbar i andra branscher,behöver man vikarie tar man in kvalificerad personal genom vikarie poolen eller liknande .Även för jobb som inte kräver något stort erfarenhet eller utbildning(t.ex. städare, personal som har mest fysiskt arbete )tas in ny personal eller vikarie för att "inskolas" med regler som gäller , säkerhets och arbetsmiljöfrågor , m.m. VARFÖR ska vi acceptera annat? Vi vet väll vad står på spel. Inte ens prata varför måste vi förklara vår yrkesstatus till höger och väster.Är inte lätt att göras men någonstans måste man börja.
Det där har du naturligtvis rätt i och det vore naturligtvis perfekt om vi hade en "vikarie" anställd inom enheten eftersom vi förmodligen inom enheten har vikarie säkert varje dag. Jag tror dock att det är nu i förkylningstider som vikarierna behövs mest och säkert ibland på i stort sett varannan avdelning.
Jag tror dock och vet att det är svårt att ställa de kraven, för det finns inte utbildad personal att få tag på. Inte ens till de fasta anställningar man vill göra.
Sen vet jag faktiskt inte vad man ska sätta emot - "jaha om vi inte får utbildad vikarie så kommer inte jag heller till jobbet!!"
Jag håller med dig i sak men jag vet inte om det går att genomföra överallt.
Förlåt, men jag skulle säga att det finns gott om tillfällen då man skall skälla på barn man inte känner. Jag gjorde det häromveckan, när tre pojkar sparkade på en fjärde. Jag kände ingen av dem men fann för gott att läsa lusen av dem. Fel?
Jag kanske var otydlig när jag skrev, dock var det en reflektion som handlar om barn mellan 1-5 år. Det jag egentligen syftade på var att vikarien skällde ut en 2åring som lämnat sin overall på golvet.
Hos mig på förskolan där jag arbetar har vi en hel del barn som har olika svårigheter, olika sätt att hantera saker på och som vi jobbar oerhört mycket med.
Jag hade kanske föredragit om något sådant hänt hos oss att du som vikarie stoppat det hela, och rapporterat till ordinarie personal då du ju inte kan veta om skäll är det bästa sättet att hantera situationen med exempelvis 4åringar som sparkar på varandra. Skäll är ju sällan överhuvudtaget konstruktivt kan jag tycka.
Men jag var inte där och vet inte vad som hände när du "läste lusen" av de som sparkade så jag kan inte egentligen uttala mig.
Jag måste fråga med tanke på ditt inlägg och val av bild som är en gris, är det verkligen så ni ordinarie ser på oss?
Och sen måste jag fråga om det här med att skälla på barn man inte känner, hur menar du med det?
Tex jag har vatt och vikat på en förskola i 2 dar med åldern 3-5. En del barn känner jag sen innan men just denna pojken känner jag inte mer än dessa två dagar, Hur som haver, jag hörde denna pojken säga till sina kompisar att om en annan pojk kom så skulle han inte få vara med dem eftersom han luktade illa. Tycker du då att jag gjorde fel som tog honom åt sidan och pratade med honom om detta. jag sa självklart till ordinaire sen så hon kunde prata med alla barn om att alla får vara med.
Detta blev väldigt långt men jag ville bara ha svar då jag reagerade lite på ditt inlägg som att vi vikarier inte kan nånting.
Mvh Anna
Nej Anna så är det inte, jag ser inte vikarier som grisar. Jag syftade på att jag var GRIStrött nä jag skrev inlägget, vilket jag skrev också.
Och nej Anna igen, jag tyckte inte att du hanterade situationen fel alls utan tvärtom bra.
Du TOG POJKEN ÅT SIDAN du stod inte och skällde på honom som en bandhund.
JAg syftar på beteenden som att vikarien skäller som en galning för att det åkt ut ett glas mjölk eller för att en tvååring hällt sand i huvudet på en kompis.
Sen är det så här Anna. Det här är mina reflektioner över fenomen som jag stöter på, jag har inte stämplat alla vikarier på långa vägar och utan vikarier så skulle verksamheten inte fungera.
Det jag tänker över lag är att många väljer att söka vikariejobb i förskolan för det är ju så enkelt jobb, det är ju bara barn. Och det vet ju de flesta att så är det inte, det är inte alls så enkelt att hantera barn många gånger.
Och jag misstänker att du blev upprörd och kanske missade att jag skrev att "det finns fantastiska människor som bemöter barnen så fint och bra att man nästan känner sorg över att de inte är kollegor."
Nåväl, nu vet du hur jag tänkte med bild och allt.
/Lenox
Skicka en kommentar