bild: sxc.hu fangol
Nu är det igångkört sedan ett tag tillbaka. De små nya på avdelningen acklimatiserar sig och tittar storögt på det som sker runtomkring. Och jag upptäcker hur stora de andra har blivit plötsligt, att de kan så otroligt många saker och att det finns ett driv och en vilja hela tiden.
Mina funderingar nu är hur vi ska kunna förvalta den där viljan och det där drivet på bästa sätt. Hur vi ska kunna utmana och uppmuntra utan att styra in dem i våra invanda hjulspår . Det tål att tänkas på och jag hoppas att vi kommer ihåg det allt eftersom!
Den ena av två utbildningar har kört igång och jag är peppad på samma gång som jag känner mig väldigt ödmjuk inför uppgiften. Jag brottas med att själv förstå och med att jag kanske så småningom ska försöka få andra att förstå. Mitt i alltihop dyker frågor som jag inte tänkt på på ett tag upp igen, på ett nytt sätt och från en annan vinkel än tidigare.
Jag har bestämt mig för minnas det, att det alltid finns andra vinklar än de man ser även om det till en början kan kännas fyrkantigt.
Vad händer hos er?
Läs även andra bloggares åsikter om dagis, förskola, förskollärare, yrkesrollen, studier, barn,
Inlägg
1 kommentar:
Härligt att läsa det du beskriver, känner igen stämningen, jag tycker det ligger en förväntan i huset efter sommarledigheten! Att få möte de "små" som helt plötsligt blivit stora och alla den nya "små". Härligt! Hos oss håller vi på att bygga upp miljöerna och ladda dem med massor som för nyfikna barnögon att tindra och vilja utforska.Jag är full av inspiration efter en underbar kväll med Gunilla Dahlberg och möte med mina pedagogistakollegor! Jag ser fram emot en spännande höst. Tack för en fin blogg jag skall försöka komma igång själv framöver.
Skicka en kommentar