Om att leka

foto: privat

Vi pedagoger i förskolan är generellt ganska dåliga på att beskriva vårt arbetssätt och våra metoder i förskolan. Vi är generellt usla på att se vad vi gör och på att konkret och tydligt koppla det till teori. Vi är inte så vana vid att "behöva" berätta om vår verksamhet. Ibland leder det till folk faktiskt inte förstår vad vi gör med barnen eller vad saker och ting har för betydelse för betydelse för lärandet och utvecklingen som sker på förskolan. Dock börjar vi bli bättre på att berätta om vår verksamhet. Vi lär oss allt eftersom och allt fler förskollärare/lärare kommer ut med c-uppsatser i bagaget vilket betyder att allt fler ute på fältet har en vana att skriva. Vi i förskolan dokumenterar som aldrig förr. PEDAGOGISK dokumentation, som vare sig den är pedagogisk eller inte är skriven, oftare på dator än tidigare.

Mitt i alltihop stannar jag upp och funderar vart lekarna tar vägen. Vi som värnar om leken och tycker att den är så viktig, hur synliggör vi det? Hur synliggör vi att det är viktigt att leka buss? Vad finns det för lärande och vad är det som är utvecklande för barnen när vi leker "åka buss"?

Det ska jag sätta tänderna i imorgon. Hälften är gjort av kollegan K som tagit bilder och kommenterat, men jag känner att leken behöver ta tillbaka lite utrymme i förkolan och vi behöver återigen trycka på att barns lärande sker genom lek och därför tror jag att det skulle kunna vara bra att se poå bilderna och fundera över vad som händer hos barnen när vi leker att åka buss.

Läs även andra bloggares åsikter om barn, dagis, lek, , reflektion, yrkesrollen, förskollärare, förskola, buss