tisdag 28 oktober 2008

Om inskolning igen

Det är ganska populärt nu med så kallad "föräldraaktiv inskolning", även kallad tredagarsmetoden. Vi tillämpar inte den hos oss, inte direkt i alla fall. Någon provade en variant av den och hade föräldraaktiv invänjning i en vecka med gott resultat. Vi har provat lika olika varianter men har ofta släppt ifrån oss en hel grupp och börjat startat helt nya och då har det varit viktigt att låta barnen bli en grupp succesivt.

Jag tror också att det är ganska vanligt att föräldrar tycker det är riktigt bra med de här invänjningssvarianterna eftersom det tar mindre tid än med en invänjning som varar 2-3 veckor, det förstår ju jag med att det inte är så himla hett att hänga på barnets förskola om man ska vara tråkig och inte har något med sig att läsa eller liknande.

Jag tror att det kan fungera. Jag tror att det krävs att det finns en grupp att skola in till och att inte alla barn börjar samtidigt. Jag tror också att det kräver en hel del av pedagogerna på avdelningen, och att man känner sig trygg i sin yrkesroll och klarar av att ha föräldrarna med hela dagar utan att känna sig besvärad.

Dock tror jag att det finns saker med det de här korta invänjningarna som kan vara mindre bra kanske. Till exempel så tänker jag att för barn som har svårt för nya vuxna kan det vara känsligt att nya vuxna tillbringar så mycket tid på avdelningen. Jag undrar också om barn verkligen har vant sig vid sin nya miljö på bara tre dagar även om föräldrarna varit med hela tiden, och jag undrar hur det är utifrån ett anknytningsperspektiv. Hinner barnet verkligen knyta an till någon i personalen på bara tre dagar?

Sedan undrar jag lite om hur långa dagar barnen har direkt efter de här tre invänjningsdagarna, någon som vet?

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , ,

13 kommentarer:

Anonym sa...

Har skolat in barn i svensk förskola ett par gånger, och det tog då två veckor. För ena barnet var det första förskolan och för andra var det den andra. Två gånger har jag skolat in mina barn i brittisk förskola (åter igen var det första förskolan för ena barnet och andra för det andra). I Storbritannien gick det på två dagar och det var inte svårare för någon av döttrarna, tvärtom.

Jag tror att vi lätt överskattar föräldrarnas betydelse vid inskolning, och jag har verkligen ingenting till övers för långa inskolningsperioder. Barn är inte dumma. Om förskolan erbjuder en trygg och stimulerande miljö så inser de det snabbt. Meningslöst att försöka vagga in barnet i en falsk uppfattning om att föräldern alltid finns i kulissen.

Emma sa...

Någonting som jag tror kan vara positivt är att man som förälder får se lite mer av hur det går till på förskolan. Både hur barnens och förskollärarnas vardag ser ut. Vilket jag själv skulle tycka vore intressant att se redan från början!

Men det viktigaste med inskolningen är ju faktiskt att barnet kommer in i förskolan på ett tryggt och bra sätt! Vilket nog kan vara olika för olika barn.

Hanna sa...

Jag tror, som du säger, att det är individuellt. Vissa barn har väl enklare att anpassa sig än andra, men över lag så tror jag att det inte behöver ta längre tid.
Att ha med föräldrarna i ett par veckor är nog mer för föräldrarna än för barnen, för barnen förstår (som föregående talare sa) att det är ett roligt ställe att vara på och att det även där bjuds på trygghet och lek.

Jag är för föräldraaktiv inskolning!

Lenox sa...

filip, jo jag tror väl i och för sig att det kan vara som du säger angående föräldrarnas betydelse. Men det krävs ju då att föräldrarna är rätt trygga i sin föräldraroll och det är LÅNGT i från fallet alla gånger.

emma, ja att föräldrarna vill veta hur det fungerar i förskolan förstår jag, och jag har inget emot att föräldrarna är med eller att de är aktiva under invänjningen, det är lite det där med att det ska ta tre dagar jag funderar över

cupcakes (jag kan ju inte skriva SUNKMAMMAN)

Jag tror att det är mycket olika hur barnet uppfattar förskolan. Jag tror att det krävs en del av oss vid invänjningen och jag tänker att invänjningen pågår ju även om föräldrarna inte är där.

Jag kanske undrar främst hur det ser ut efter de där tre dagarna, det är kanske det som är intressant egentligen..

Malinka sa...

Jag (tja, vi) har skolat in både med långsamma metoden och den snabbare.

Första gången var det avsatt två veckors inskolning, med sakta ökning av tid. Då var det också en hel grupp som skolade in tillsammans. Efter en vecka (med en helg mitt i dessutom) konstaterade pedagogerna att det för vissa var helt onödigt att dra ut på det mer, och vi började lämna som vanligt. Andra barn tog längre tid på sig och någons inskolning höll på länge länge. Men det var nog främst mammans "fel", när pappan tog över gick det mycket lättare.

Av de "snabbinskolade" barnen var det några som fick lite backlash efter ett tag och fick bli hämtade tidigt av föräldrarna. Vår dotter hade ingen sådan alls.

Den andra inskolningen var en tredagars, som dock blev upphackad för att han blev sjuk dag två ... Men det gick hur bra som helst. Jag var faktiskt förvånad över hur bra det funkade, eftersom han är en riktig mammagris. De var två lika gamla barn som skolades in samtidigt och de båda har blivit bästa vänner. Båda två integrerades snabbt i gruppen och knöt an till pedagogerna.

Både jag och maken hade gärna hängt lite mer på förskolan. God mat fick man och lite vila mitt på dan också. Lyx! ;-)

Malinka sa...

Just det: Vi började lämna normaltider direkt. För oss innebär det 8.30/9.00 till 16.30 ungefär.

Anonym sa...

Vi körde föräldraaktiv inskolning över fyra dagar med vår dotter. Det funkade klockrent. Jag tycker det gick mycket smidigare än storebrors tvåveckors. Detta beror säkert till viss del på personlighet, lillasyster har alltid varit lite modigare av sig, men jag tor att det ligger någonting smart i pedagogiken. Trots allt så går väll inskolningen ut på att vänja barnet vid det som komma skall, och då tror jag det är lika bra att försöka efterlikna den situationen så mycket som möjligt.

Lancefestivalen sa...

Intressant att läsa om olika inskolningsmetoder. På min förskola kör vi entimmespass i två veckor (ibland med två lite längre dagar mot slutet). Det fungerar bra, och barnen får en ensidigt positiv upplevelse av förskolan och oss pedagoger, vilket leder till att det bara blir toppen att "äntligen" få gå heldagar efter två veckors korta besök.

Men visst kan det ibland kännas som att det tar för lång tid, En vecka tror jag räcker jättebra för de flesta barn (och föräldrar)...

Lenox sa...

Jag blir så glad över era kommentarer. Jag är mer och mer övertygad om att man inte behöver tycka lika utan att det berikar med olika åsikter. Jag blir så glad när ni tycker något här där jag skriver!

Anonym sa...

Ja vi kommer bli erbjudna att skol ain på tre dagar men jag har avsatt två veckor ifall att. Vill inte bestämma innan vad som ska fungera utan vill ge sonen en chans att få mer tid om det behövs. Min spontana känsla är att det är alldeles för kort tid att vänja in min 16 månaders kille i en ny miljö med helt okända männsikor. Jag vet inte hur man resonerat när man tagit fram modellen men spontant och helt utan belägg känns det som att det i grund och botten är pga tidsbrist och att det bara stressar barnen.. Men vad vet jag? Jag är ju som sagt inte inne i karusellen än, men i januari så visar det sig vad som fungerar!

Linden sa...

Vi kör sedan i höstas med heldagsinskolning. Vi har nu skolat in 6 barn i två omgångar och det har fungerat mycket bra. vi avsätter först och främst 3 dagar:9-12, 9-14 och 9-14 sen är det lite individuellt 4 barn av 6 har blivit lämnade dag 4 men för övriga har vi bedömt att de behövt lite mer och det har bliit så bra.
I ca. en vecka efter själva heldgsmetoden är barnen lite kortare dagar, 9-14 och föräldrarna får då har sk. "jour" men de kan jobba, bara de kan komma ifrån snabbt.
Våra föräldrar har varit helnöjda med denna metod, speciellt med att de har fått en bra inblick i vår vardag, att de vet precis
vad "pelle" gör kl.10.30 tex.
Vi som personal är också nöjda, man har inte känts sig så låst vid ett barn, då vi alla ansvarar för alla barn och gett barnet möjlighet att "välja" sin pedagog.
Tror stenhårt på denna metod och efter jul skolar vi in 3 nya med samma metod.

Anonym sa...

Hejsan!

Nu har det gått en tid sedan era kommentarer och jag skulle gärna höra hur ni ser på föräldraaktiv inskolning idag. Har ni märkt några "bakslag" hos barnen t ex?

Där jag bor genomförs inskolningen under en treveckorsperiod, men nu kom det ett förslag från en förälder att testa denna metod istället. Det är intressant att höra från er som har erfarenhet (både föräldrar och pedagoger).

Hälsningar Maria

Norpan sa...

Hej!
Har nyss upptäckt din sida och det är så härligt att läsa! Jag är själv en stolt förskollärare och känner igen mitt eget tänk i dina texter. När vi börjar igen efter semestern ska vi prova föräldraaktiv inskolning, spännande men lite nervöst. Vi är dock positiva till detta och förhoppningsvis kommer utgången att bli bra.
Hälsningar Petra