När man diskuterar förskoleverksamhet med "branschfolk", händer det ofta att man diskuterar samlingen och har den som en måttstock på hur bra verksamheten är. Pratat man med föräldrar tycks många tro att verksamheten är uppbyggd på samling och att det är den viktigaste stunden på hela dagen.
För oss har den ganska länge varit ett svårt moment, och en jobbig stund och det har flera olika orsaker. Dels är det en mycket stor barngrupp, det är svårt att intressera alla för samma sak samtidigt, särskillt eftersom intressena är otroligt olika i hela gruppen. Flera av barnen tycker inte om att sjunga, några tycker att det är jobbigt eftersom de inte klarar av det och någon vågar kanske inte. När vi har lekt lekar har några jobbigt med regellekar och vill ändra alltihop och då blir andra arga, spelar vi teater (eller larvar oss) finns det barn som blir så uppspelta att det kan slta med tårar och förskräckelse.
Vi har provat lite olika varianter, vi har provat att ha korta "döroliga" samlingsstunder, vi har provat att ha samlingsstunder i små grupper, vi har provat att barnen fått bestämma innehållet, att inte sjunga, att sjunga, att leka, att läsa, att prata...
Det som har fungerat bäst har varit de gånger en saga har berättats med inlevelse av en pedagog. Det går inte att läsa en saga, den ska berättas och helst ska de inte ha hört den förut. Då sitter barnen med gapande munnar och lyssnar storögt.
Just nu har vi bara en kort "hej vilka är här och vad händer nu-samlingsstund" Vi har valt bort samlingar där alla sitter i ring och vi sjunger namnsånger och visar saker eller sjunger.Ingen tyckte att det var särskillt roligt och det var inte så bra för någon egentligen. Nu är det bättre. Nu väljer barnen om de vill delta eller inte och eftersom de allra flesta vill veta vad som händer härnäst vill de flesta delta.
Det är laddat det där med samlingar. På något sätt har det blivit signifikativt med förskoleverksamhet, och jag gillar inte det riktigt. Det är som att samlingar är det enda viktiga och det enda man gör på en dag, och har man inte haft samling har man inget gjort. Jag tror att man kan ha olika samlingsstunder en dag, men jag tror inte att man måste samlas och sitta stilla i en halvtimme och dra upp djur ur en sångpåse nödvändigtvis. jag tror inte heller att alla barn måste sitta stilla för att lyssna och jag tror inte heller att alla har roligt för att de inte springer i väg. Jag tror att de flesta behöver se över sina samlingar och fundera på för vems skull man gör det och hur roligt det är egentligen. Och är det den enda stunden på dagen barn får berätta och komma till tals, då ska man tänka om helt!
Läs även andra bloggares åsikter om förskola, förskollärare, yrkesrollen, jobbet, reflektion, samling
Inlägg
6 kommentarer:
Har precis hittat din blogg och det är jag glad för - du skriver så fantastiskt bra och har så intressanta reflektioner! Själv är jag mamma till en liten kille som precis har börjat på förskolan och det för med sig många tankar och funderingar kring förskola m.m.
Jag håller med om att man inte ska ha samling för samlingens skull, men jag är nog en av de föräldrar som gärna ser en samling på morgonen på förskolan. Det blir som en start på dagen. De första åren min dotter gick på förskolan så hade de samling och ibland sångsamling. Sedan föll det bort, personalen som kunde spela instrument hade inte tid - eller föräldrarna lämnade inte i tid till samlingen.
Även om det finns barn som inte tycker om samlingen så är det ju en övning inför framtiden; att kunna sitta still, lyssna - och att våga tala inför folk. Att det sedan finns barn som inte tycker om musik finner jag väldigt svårt att tro, men det kan säkert vara så.
(Ps: Orionteatern är här i Sthlm...! Ds)
Linda, vad roligt att du tycker det, jag blir väldigt stolt och glad.
Pinga: Ja det handlar inte om det, att de inte tycker om musik, de tycker inte om att sjunga. Barn som har språkstörningar kan tycka att det är jobbigt tex. Det är det jag säger.
Men jag har ett till inlägg om samlingar på Gång. ett där jag talar om varför jag inte skulle ha samlingar på morgonen någonsin. aldrig tex. oh det fanns många saker där som du sa jag kan tänka mig att tala mig varm om dvs att det är INTE anledningen till att ha en samling ur mitt sätt att se.
Vad är inte en bra anledning till samling? Sång och musik? Men, kan man inte låta de barn som vill få vara med på en samling. Låter ju ungefär så som ni har det nu. Fast det blir jobbigt att hålla på och dela upp personalen kanske...
Hur ställer du dig till samlingar i förskoleklassen då?
Pinga jag tror att det finns bra samlingar, samlingar där man stärker "här är alla vi"-känslan. Men de ska vara korta och roliga, de ska vara uppbyggda på just se över beståndet, vilka är här? vilka är sjuka? Men det ska inte vara utdraget och trist.
En dålig anledning är inte musik och sång, jag uttrycker mig kasst. Vad jag menade var att jag tror inte riktigt på att ha samling på morgnarna för då blir det så många pekpinnar för de som kanske inte dyker upp till den tid man bestämt. Och så missar några barn och då blir det inte vi-känslan i alla fall.
En bra samling tror jag är ROLIG, det ska låta mycket (det är gruppstärkande)de innehåller inte pekpinnar eller förmaningar och de ska sluta innan någon hinner tröttna.
De filosofiska samtalen tror jag man ägnar sig åt vid andra tillfällen och att finslipa hur man är mot varandra det gör man bäst när situationerna uppstår, tror jag.
Jag är inte helt anti till samlingar alls, men jag menar att i den barngrupp jag har just nu, har vi inte lagt ner så värst mycket krut på samlingen då den tenderar att bli den sämsta stunden på dagen . I stället gör vi annat och har korta samlingsstunder då och då, men inte det många kallar "samling". och jag vill ändå säga att det är inte kärnan i verksamheten men har låtit det bli så genom åren (pedagoger i allmänhet) kanske för att om man får 20 barn att sitta stilla är man skicklig?
Detta är vad jag tror ganska allmängiltigt om samlingar. Jag har inte så stor erfarenhet av samlingar i förskoleklass att jag kan ha en särskild uppfattning om dem. men jag misstänker att de och femåringar fungerar ganska lika.
Skicka en kommentar