tisdag 17 augusti 2010


foto: privat Råbäcks hamn


Det har dragit igång igen. Jag är lite semesterseg och i-början-av-terminen-förvirrad fortfarande, men visst har det dragit igång!

I år är det inte små barn för mig. Det insåg jag när de kom springande mot mig för att kramas och berätta om sommaren.

-Jag har varit i Paris, där finns det orodissi. (eurodisney)
-Ja men jag har varit och hälsat på Pippi och jag har sett Emils pappa, han är dum!
-Jag har kört traktor.
- En riktig?
-Ja
- Jag ska säga till min mamma att jag inte vill åka till Paris mer, jag vill också köra traktor.

Jag minns det där, hur det var någon gång när jag och ena systern skulle roa andra systerns 2åring en helg. Vi åkte till djurpark och gjorde oss till massor. Barnet i fråga var nöjd och glad och tittade på djuren som passerades men när vi på hemvägen passerade ett ställe som sålde traktorer och jordbruksmaskiner blev ungen helt extatisk! Han skrek och gastade och skrattade mer än han gjort någon gång på djurparken.
Systern blängde lite på honom och sa att nästa gång blir det ingen djurpark utan varmkorv och rundtur på lantmännens!

Förmodligen hade han varit väldigt nöjd med det. Förmodligen skulle de flesta barn vara riktigt nöjda och det är ganska skönt att ärligt kunna söga till föräldrar som tycker att det är jobbigt att de inte kan åka på dyra resor med barnen, att: "Vet du, jag tror verkligen att han/hon har varit jättenöjd med att ha varit ledig från förskolan och att ni har badat och gjort mysiga utflykter. Jag tror att det är fullt tillräckligt för ett litet barn."

Själv hade jag hellre åkt till "orodissy" än kört traktor, men har inte gjort något av det denna sommar. Jag har mest ägnat mig åt familjeliv och hälsat på vänner i deras sommarhem. Ett par bröllop har det blivit och än är det inte slut, snart far vi norröver för ännu ett.


Vad har du gjort i sommar?


Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , ,

måndag 24 maj 2010

Dagarna rusar i väg. Snart försvinner våra femåringar i väg till förskoleklass. Jag hoppas de får möta en värld utan stenciler och fyller-i-lappar och annat trök ett tag till. Jag hoppas de får möta lek och att de får förundras och ha roligt hela året fram till första klass, där jag hoppas att det roliga fortsätter. Det är skrämmande hur fort många tappar sin vilja att lära. Nästan så fort de börjar skolan händer det något och det är konstigt hur så många av de där kunskapstörstande små, blir alldeles uttråkade eller osäkra när de möter skolan. Och visst, för en del är det helt tvärt om, det vet jag minsann.

Så här skriver Susanne i ett mail:

Jag har ganska nyligen börjat arbeta i förskoleklass efter tio år som förskollärare i barngrupp. Jag känner att jag vill förändra och slänga ut alla stenciler och alla skolbänkar från lokalerna där vi håller till och jag känner att vi skulle behöva börja leva efter devisen att det finns fler sätt. Därför skulle jag vilja vinna boken till mig och mitt arbetslag för att börja om, eller för att våga tänka om.

Så Susanne, Grattis. Jag skickar boken med post om du bara ger mig en adress!

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , ,

lördag 8 maj 2010

Om att ha fina läsare och att belöna dem med en utlottning av bok

Jag tror att jag har de finaste och mest omtänksamma läsare man kan ha. Jo jag tror det för jag har fått så fina brev och kommentarer under min paus. Några av er har oroat er men jag försäkrar jag är okej. Jag har bara haft häcken full med jobb och studier och en del privata prylar, men jag mår bara fint.

Jag har fått så mycket fint av er via den här bloggen och nu tänkte jag att jag skulle ge något tillbaka och lottar ut en bok. Jag blir inte sponsrad eller något men jag tycker att det finns många fina böcker man kan läsa och det här är en av dem! Jag vill lotta ut den här för att det är en påminnelse till oss andra om vad det handlar om i förskolan och att vi alla kan behöva fundera över hur många sätt det finns att tänka på egentligen.




Så om du vill ha boken, skriv en motivering. Jag är enväldig domare och lottar ut till den motivering jag tycker är bäst. Kan hända att jag tar lite hjälp av en vän när jag tänker efter.

Skriv din motivering i kommentarerna eller i ett mail. Den 22/5 är deadline och jag ska meddela vem som "vann" boken så snart som möjligt efter den 23e!

Ha det fint, regna inte bort!

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , ,

torsdag 18 februari 2010

om hemvrån igen och funderingar kring.

Jo jag hade ju en tanke med det där att få igång en diskussion kring det där med hemvrån. Jag har funderat mycket kring vår efter diskussioner med andra arbetslag och efter att ha läst In på bara benet. Det har liksom fått mig och flera kollegor att fundera kring det här med hur vi arbetar med genus och vems genusglasögon vi ska ta på oss när vi arbetar med genus. Är det männens, är det kvinnornas, är det första vågens feminister eller är det kanske våra egna.

För vad är genus? Vem bestämmer att det ena är rätt eller fel? Och vem i hela fridens namn har bestämt att vi motverkar stereotypa könsroller när vi tar bort dockor eller hemvråar eller bilar osv? Kan det inte vara så att vi behöver fundera över vad som sker och titta på de olika lekarna och aktiviteterna utifrån olika perspektiv snarare än att rätta in dem i ett perspektiv?

Det kan väl vara lite olika med hemvråar, vad de uppmanar till för lek kan jag tänka mig. En del med mojänger och pryttlar och mätprylar och ljusgrejer och spännande manicker kanske kan vara världen mest spännande och mest inspirerande ställe. Man kanske inte måste se på den leken som försigår där som att barnen 2boar" eller att det är tjejlek utan man kanske kan undersöka vilka barnen blir i sina lekar där och vad vi ger dem för möjligheter att bli någon med det som erbjuds där i hemvrån.

Vad är det som säger att bygglek är fint och bra men att hemvår är hämmande?

Ja nu fick ni utdrag ur tankar som jag och mina kollegor tänkt den senaste tiden. Det är inte klart och inte färdigtänkt. Men läs boken!

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , , , , , , , ,

måndag 8 februari 2010

Försök inte! Jag vet nog att ni är betydligt fler som sitter där och tycker något om hemvråns vara eller ickevara!

fredag 5 februari 2010

Om köksvrån




Jag blir så glad över alla mina läsare. Det blir jag verkligen och jag känner att jag liksom försummat bloggen ett tag och att jag kanske inte kan så mycket bättre just nu eftersom jag har fullt upp i livet liksom men så tänker jag att det vore roligt att få er respons på en sak som jag har funderat kring ett tag.

Hur tänker ni kring hem/dockvrån? Om ni har en, varför? Och vad har ni där? Om ni inte har en, varför? Har ni något i stället?

Det vore intressant att veta!


Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , ,

söndag 31 januari 2010

Om dig, du som läser här.




Jag blir så nyfiken. Plötsligt upptäcker jag att besökarna ökar markant, vilket ju är lite underligt med tanke på att jag ju inte uppdaterat på ett tag. Men jo, med 89% har besökarna ökat och jag funderar kirng om det är för att det är en ny termin eller om det är för något annat?

Snälla du, berätta för mig varför du kom hit och en rad om vem du är.

Du skulle jag bli så glad!

Läs även andra bloggares åsikter om , , ,